Mysafety Försäkringar AB logo
  • Försäkringar
    • Bedrägeriförsäkring
    • Näthatsförsäkring
    • Självriskförsäkringar
      • Självriskförsäkring Hem
      • Självriskreducering Bil/MC
    • Övriga försäkringar
      • Ekonomisk Trygghet
      • Inkomstförsäkring
      • Olycksfallsförsäkring
      • Köpskydd
      • Stöldförsäkring
      • Nyckelförsäkring
    • Företagsförsäkringar
      • Bolagsskyddsförsäkring
      • ID-skyddsförsäkring: Ledning
      • Kontakta oss
  • Anmäl skada
    • Gör en skadeanmälan
  • Kundservice
    • Support
    • Vanliga frågor
    • Digital brevlåda
    • Min Service
    • Autogiroanmälan
    • Villkor och blanketter
  • Om oss
    • Om Mysafety
      • Om oss
      • Vårt kvalitetsarbete
      • Våra marknader
      • Vårt ansvar
      • Våra värderingar
      • Ledning
      • Försäkringsförmedling
    • Bedrägerirapporter
  • Nätängel
    • Årets Nätängel
  • Varför skydda sig?
    • Bedrägeri & ID-kapning
      • Behöver man ID-skydd?
      • Därför räcker inte hemförsäkringens ID-skydd
      • Bästa ID-skyddet?
      • Vad är ID-kapning?
      • 5 tips för skydd mot ID-kapning
      • Skydda & spärra personnummer
      • Utsatt för ID-kapning?
      • 8 myter om ID-stöld
      • Statistik ID-kapningar
      • 7 vanligaste bedrägerierna
      • Webbserie: KAPAD
      • Vad är Darknet - Deep Web?
      • Undvik att bli Facebook hackad
    • Näthat
      • Så fungerar Näthatsförsäkring
      • Vad är näthat?
      • Utsatt för näthat?
    • Ditt hem
      • Slipp självrisk: hemförsäkring
      • Spärra adressändring
      • Inbrott och stöld hemma
    • Din bil
      • Få hjälp med självrisken Bil&MC
      • Ta hand om dina bildäck
    • Övrigt
      • Säkra dina lösenord
      • Så räddar du budgeten om du blir sjuk och inte kan jobba
      • Trygghetsförsäkring – alternativ till inkomstförsäkring?
      • Olycksfall - därför behöver du skyddet
      • Säkerhet på flygplats
      • Så reser du säkert
      • Handla säkert
      • Blippkort – så betalar du säkert kontaktlöst
      • Spara en ICE-nödkontakt

Search form

Om näthat

Vad är näthat?

Näthat är ett samlingsbegrepp som bland annat innefattar hot, hat, kränkningar, förolämpningar, mobbning och trakasserier som sker på nätet. Det kan också röra sig om olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. Att en bild läggs upp på dig på sociala medier mot din vilja, eller att någon sprider falska rykten eller skriver något nedsättande om dig på forum, är även det olika typer av näthat. Dessa gärningar kan klassas som olaga hot, ofredande, förtal eller brott mot personuppgiftslagen, samtidigt som näthat kan vara kränkande utan att vara olagligt. Om du är osäker på om något är olagligt eller inte kan du använda en bra och enkel tumregel: det som är olagligt utanför skärmen är också olagligt på nätet.

Vilka är det som drabbas?

Många tänker nog att det främst är barn och unga som utsätts för näthat, och enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) har ungefär var tredje tjej och var femte kille i nian utsatts för att någon skrivit kränkande saker om dem på nätet. Men faktum är att vem som helst kan drabbas, och kända människor och journalister tillhör de som drabbas allra hårdast.

Generellt sett är kvinnor utsatta för näthat i högre grad än män. Det går också att se att vissa samhällsgrupper är mer utsatta än andra: HBTQ-personer, personer tillhörande etniska minoriteter och personer med funktionsnedsättningar utsätts allra mest. Och även om det sexistiska hatet är ett allmänt utbrett problem, är utsattheten som störst bland personer som debatterar ämnen som feminism, genus, jämställhet och rasism.

Vad blir effekterna?

Problemet med näthat är att inläggen får stor och snabb spridning, och det är svårt att hitta den som ligger bakom näthatet på grund av anonymitet. Dessutom är det ofta så att det som en gång läggs upp på internet stannar på internet. Det behöver inte alltid vara sant, men man ska veta att det kan ta lång tid att få bort det kränkande innehållet eftersom informationen ofta lagras på utländska servrar.

Det finns en tydlig koppling mellan att bli utsatt för näthat och psykisk ohälsa. Risken för psykisk ohälsa blir starkare om man utsätts upprepade gånger, men det går att se en negativ påverkan även bland de som endast utsatts vid enstaka tillfällen.

En annan konsekvens, som man inte alltid pratar om, är att näthat i förlängningen kan bidra till demokratiproblem. Rädslan för att bli uthängd, hotad och trakasserad kan leda till självcensur och att man helt enkelt inte vågar yttra åsikter inom specifika frågor.

Vad gör man om man drabbas?

Cirka 96% av alla anmälningar kopplade till kräkningar och hot på nätet läggs ner av polis eller åklagare, och därför är det tyvärr få anmälningar som klaras upp. Anledningen till det är ofta att det är svårt att identifiera en misstänkt gärningsperson samtidigt som det är svårt att bevisa brottet. Trots att det kan kännas nedslående att så få anmälningar klaras upp, är det viktigt att du anmäler brott som du blir utsatt för på nätet. Om mörkertalet minskar och det blir tydligt hur stort och utbrett problemet är kan det leda till att myndigheterna behöver se över vilka brott de prioriterar och hur de allokerar sina resurser, med en förhoppning om positiv förändring.

Om du har blivit utsatt för någon typ av näthat bör du följa stegen nedan: 

1. Polisanmäl snabbt

Om du känner dig trakasserad och utsatt för nätmobbning är det viktigt att du så snabbt som möjligt anmäler det till polisen då tiden är en viktig faktor. Ofta behöver polisen kontakta internetoperatören och begära ut informationen därifrån.

2. Spara bevisen

Skriv ut på papper, men spara även digitalt. Radera inte mejl eller inlägg som är hotfulla, även om det är jobbigt. Ta istället en skärmdump och spara dem i en särskild mapp på datorn så att du inte behöver se dem varje dag. Visa dem gärna för någon så att du har ett vittne på att du inte har manipulerat originalen.

3. Ta hjälp

Att bli utsatt för näthat är ofta känsloladdat, och att själv hantera dessa känslor kan vara svårt. Det finns flera olika myndigheter och organisationer som kan erbjuda brottsdrabbade kostnadsfri hjälp, stöd och rådgivning.

Hur kan man skydda sig?

För att skydda dig själv och andra finns det ett par saker du kan göra. Börja med att agera direkt om du ser någon på nätet som utsätts för hat eller kränkningar. På många plattformar kan man enkelt rapportera ett kränkande beteende till administratörerna.

Du kan också skaffa mySafetys Näthatsförsäkring. Med den får du en företrädare som inte ger sig förrän hatet upphör, och om det skulle behövas får du en jurist vid din sida. Det ingår också tillgång till samtalsstöd dygnet runt, och försäkringen gäller över hela världen och täcker förutom dig även dina barn som är skrivna på samma adress.

Mysafety erbjuder försäkringar för nya vardagsproblem och brott, till både privatpersoner och företag.

Vi tycker att alla förtjänar ett bra skydd i en digital värld.

  • ID-stöld
  • Näthat
  • Frågor och svar
  • Skadeanmälan
  • Jobba hos oss
  • Om Mysafety
  • Personuppgiftspolicy
  • Aktuellt & Nyheter

Vårt nyhetsbrev

Ange din e-post och få våra nyheter och erbjudanden.

Så hanterar vi dina personuppgifter

© Mysafety AB
  • Om cookies
  • Personuppgiftspolicy
  • Sitemap