mySafety är experter när det kommer till Bedrägerier och ID-kapning
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.
De vanligaste bedrägerierna
Kortbedrägerier – Ett av de mest anmälda bedrägerierna är kortbedrägerier. Det handlar ofta om att någon kommer över dina kortuppgifterna eller skimmar magnetremsan på ditt kort, och på så vis kan använda kortet för köp eller uttag.
Identitetsbedrägerier eller ID-kapning – Detta syftar till när någon annan använder ditt namn, personnummer eller adress för att till exempel beställa varor på nätet, ta lån i ditt namn, ansöka om kredit eller köpa speltjänster.
Fakturabedrägerier – Är när du får en faktura på något som du inte godkänt exempelvis efter en telefonförsäljare har ringt dig. Det kan också vara att du får en så kallad bluffaktura, en faktura på något som du inte har köpt.
Vaccinationsbedrägerier – Med den pågående corona-pandemin, finns det många som vill vaccinera sig och är oroliga för att bli sjuka. Detta är något bedragarna utnyttjar, ofta handlar det om att bedragaren vill att du ska betala för vaccinering, eller kräver att du ska identifiera dig med bankdosa eller bank-id.
Vishing (röstfiske) eller telefonbedrägeri – Är när bedragaren via telefonen försöker lura till sig dina koder, försöker få dig att logga in på din bank, identifiera dig via bank-id eller lämna ifrån dig dina kortuppgifter. Det är inte alltför ovanligt att de påstår sig ringa från banken eller någon myndighet, ofta kan de även ha personlig information om dig.
Phishing (nätfiske) – Innebär bland annat att du via e-post eller sms kan uppmanas klicka på en länk. Ofta handlar det om att länken har en extra bokstav eller liknande i sitt adressfält, och du kommer till en identisk eller snarlik hemsida där bedragaren sedan kan få tag i dina personuppgifter och kortuppgifter. Det kan också vara att du uppmanas ladda ned något och ett virus eller annan skadlig kod kan komma åt dina känsliga uppgifter eller din identitet online.